Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj (Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й — født Domontovitsj, Домонто́вич; født 19. mars jul. / 31. mars 1872 greg. i St. Petersburg, død 9. mars 1952 i Moskva) var en russisk kommunistisk revolusjonær. Hun var først medlem av Mensjevik-partiet, og fra 1914 Bolsjevikene.

K lla: Wikipedia. Sidor: 116. Kapitlen: Litteraturstubbar-ryska, Rysk litteratur, Ryska romaner, Ryskspr kiga f rfattare, Fjodor Dostojevskij, Aleksandra Kollontaj,

9 martie 1952 ), a fost o activistă comunistă rusă [9] și o reprezentantă de seamă a mișcării feministe. Alexandra Michajlovna Kollontaj, Russisch: Александра Михайловна Коллонтай, gebaore Aleksandra Michajlovna Domontovitsj, Russisch: Александра Михайловна Домонтович, (Sint-Petersburg, 1870 19 maart — Moskou, 9 maart 1952) waor 'ne Russische revolutionair, diplomaat en feminist. Alexandra Michaelis filia Kołłątaj seu Kollontaj (Russice Александра Михайловна Коллонтай, tr. Aleksandra Michajlovna Kollontaj, nata Домонтович, tr. Domontovič die 31 Martii 1872 Petropoli, mortua die 9 Martii 1952 Moscuae) fuit particeps motus socialistici, rerum novarum fautrix ac discipula placitorum Marxianorum Russica, ab anno 1915 socia Aleksandra Miĥailovna KOLONTAJ (ruse Александра Михайловна Коллонтай, 31-a de marto 1872 - 9-a de marto 1952) estis rusa kaj soveta feminisma, revoluciulo, kaj politikisto. Legalisierte Homosexualität in Sowjetrussland Aleksandra Michajlovna Kollontaj, nata Domontovič, è stata una rivoluzionaria marxista e la prima donna al mondo a diventare ministro di governo; la sua riscoperta si deve agli studi di ispirazione femminista, che hanno riconosciuto nel suo itinerario tutto politico, la centralità di una riflessione sulla specifica liberazione femminile come occasione di una nuova esperienza delle relazioni Aleksandra Mihayilovna Kollontay (Rusça: Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й), (31 Mart 1872, Sankt-Peterburg - 9 Mart 1952), Rus komünist diplomat, Sovyetler Birliği Norveç Elçisi (1926), Sovyet hükümetindeki ilk kadın bakan.

Aleksandra kollontaj wikipedia

Alexandra Mihailovna Kollontai (în rusă Александра Михайловна Коллонтай), născută Domontovici (în rusă Домонтович; n. 31 martie (S.V.) 1872 — d. 9 martie 1952), a fost o activistă comunistă rusă și o reprezentantă de seamă a mișcării feministe. Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj (russisk: Александра Михайловна Коллонтай, tr.

Marxism och populism blir till bolsjevism[redigera | redigera wikitext] Zemljatjka · Lev Borisovitj Kamenjev · Josef Stalin · Aleksandra Kollontaj

Det material jag kommit över via Wikipedia och Kulturföreningen Fogelstad och Alexandra Kollontaj, och på kvällarna tog hon emot Stockholms prostituerade i -/Alexandra Kollontajs dagböcker 1930-1940/Foreword: Krister Even the Soviet Union´s minister in Stockholm, Aleksandra Kollontay, supported the « strong Wikipedia's story of his life ends with his defection to Sweden. Ni i framtiden vet: http://fi.wikipedia.org/wiki/Eero_Erkko (0301) Vi hör från Åbo att revolutionären Alexandra Kollontaj fått sämsta rummet på hotell Phoenix. den onda, mörka, underjordiska (www.wikipedia.org/ · wiki/Kabbala 20090817, Dame & Rivlin & Wenkart When citing Aleksandra Kollontaj the lead article. Perceforest (referens till Törnrosa, Perceforest är enligt wikipedia den tidigaste nedteckningen) s Arbetsbiens kärlek – Aleksandra Kollontaj s.

Aleksandra Kollontaj (1872-1952), sovjetisk politiker och diplomat, envoyé i Oslo 1924-30 (utom 1926-27), sändebud i Stockholm 1930-45. Hon var dotter till en general men anslöt sig tidigt till den revolutionära rörelsen och levde i landsflykt 1908-17.

Finland krävde som grund för fredsförhandlingarna att landet skulle få bibehålla 1939 Alexandra Mikhailovna Kollontai (Russian: Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й, née Domontovich, Домонто́вич; 31 March [ O.S. 19 March] 1872 – 9 March 1952) was a Russian revolutionary, politician, diplomat and Marxist theoretician. Aleksandra Michajlovna Kollontaj (ryska: Александра Миха́йловна Коллонтай), född Domontovitj (ryska: Домонто́вич) den 31 mars (19 mars enligt g.s.) 1872 i Sankt Petersburg, Kejsardömet Ryssland, död den 9 mars 1952 i Moskva, Sovjetunionen, var en sovjetisk kommunistisk politiker, diplomat och författare. Aleksandra Michajlovna Kollontaj (Russisch: Александра Михайловна Коллонтай), geboren als Aleksandra Michajlovna Domontovitsj (Russisch: Александра Михайловна Домонтович) (Sint-Petersburg, 31 maart [O.S.

mars 1952 i Moskva) var en russisk kommunistisk revolusjonær. Hun var først medlem av Mensjevik-partiet, og fra 1914 Bolsjevikene. Alexandra Mihailovna Kollontai (în rusă Александра Михайловна Коллонтай), născută Domontovici (în rusă Домонтович; n. 31 martie (S.V.) 1872 — d. 9 martie 1952), a fost o activistă comunistă rusă și o reprezentantă de seamă a mișcării feministe. Alexandra Mikhaylovna Kollontai (em russo: Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й; nascida Domontovich, Домонто́вич) (São Petersburgo, greg. 31 de março / jul.
Nettolon efter skatt

Hun var først medlem av Mensjevik-partiet, og fra 1914 Bolsjevikene. Alexandra Mihailovna Kollontai (în rusă Александра Михайловна Коллонтай), născută Domontovici (în rusă Домонтович; n.

brev i urval Författare Kollontaj, Aleksandra - Stövling, Britta Förlag Vilhelm Grønbech, Herta Svensson, Ebba Holgersson, Signe Vessman, Aleksandra Kollontaj, Karolina Widerström och Mia Leche Löfgren. namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet. fysiker, född 31 mars 1934); Aleksandra Kollontaj (politiker, diplomat, feminist, Aleksandra Michajlovna Kollontaj (ryska: Александра Коллонтай), född 31 mars (19 mars Kollontaj var dotter till generalen i tsarens armé Michail Domontovitj, som var av gammal Finns på http://sv.wikipedia.org/wiki/Sagerska_huset . I mitt gamla tummade exemplar av Alexandra Kollontajs kanske mest berömda bok, ”Arbetsbiens kärlek”, skriver Agneta Pleijel i ett fascinerat K lla: Wikipedia.
Heidi swedberg

2021-03-27 · Aleksandra Mikhaylovna Kollontay, née Domontovich, (born March 31 [March 19, Old Style], 1872, St. Petersburg, Russia—died March 9, 1952, Moscow), Russian revolutionary who advocated radical changes in traditional social customs and institutions in Russia and who later, as a Soviet diplomat, became the first woman to serve as an accredited minister to a foreign country.

Redan 1912, som ung socialistisk revolutionär i exil från Tsarrys. Från Wikipedia, den fria encyklopedin Aleksandra Kollontai signatur.png. Alexandra Kollontai född Domontowitsch ( ryska Александра Från Wikipedia, den fria encyklopedin Signatur. Aleksandra Kollontai signatur.png Alexandra Kollontaj håller Clara Zetkins hand. Bakom Kollontaj, Aleksandra (1872–1952), politician, diplomat, writer, Russia.

Alexandra Michaelis filia Kołłątaj seu Kollontaj (Russice Александра Михайловна Коллонтай, tr. Aleksandra Michajlovna Kollontaj, nata Домонтович, tr. Domontovič die 31 Martii 1872 Petropoli, mortua die 9 Martii 1952 Moscuae) fuit particeps motus socialistici, rerum novarum fautrix ac discipula placitorum Marxianorum Russica, ab anno 1915 socia

Red Love by Aleksandra Kollontai Alexandra Kollontai - Wikipedia Aleksandra Mikhailovna Kollontai (Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й on as a Bolshevik later Communist.wikipedia; Alexandra Kollontaï trad. du russe, De röda trådarna av Walter Hülphers · Den nya moralen och arbetarklassen av Aleksandra Kollontaj · Den osynlige av Pär Lagerkvist · Det förtvivlade hjärtat Foto: Wikipedia. Nyligen Marcus Wallenberg till den tidigare sovjetiska ambassadören i Sverige Alexandra Kollontaj som nu bodde i Moskva. Texten från svenska Wikipedia Wikipedialogo_12pt.gif Aleksandra Michajlovna Kollontaj (ryska: Александра Коллонтай), född 31 mars (19 Aleksandra Kollontaj. Foto: Public domain/Wikipedia. I september 1920 dog Inessa Armand i kolera, och Kollontaj blev ny ordförande. from Wikipedia, the free encyclopedia.

Aleksandra Michajlovna Kollontaj (Russisch: Александра Михайловна Коллонтай), geboren als Aleksandra Michajlovna Domontovitsj (Russisch: Александра Михайловна Домонтович) (Sint-Petersburg, 31 maart [O.S. 19 maart] 1872 — Moskou, 9 maart 1952) was een Russisch revolutionaire, diplomate en feministe.